Jotun

Idag åkte jag och pappa till däckkompaniet.

De har nämligen haft inbrott och någon hade givetvis stulit mina

vinterdäck som låg där på förvaring. SKRÄLL!

Nu var det inte detta jag skulle berätta om efterssom det inte är

något nytt att varenda jävla grej min far äger har en förmåga att bli stulen,

nej utan det var när vi var påväg hem:

Vi kör in på en väg där en bil stått parkerad i ungefär en timme.

När vi närmar oss börjar bilen också köra så vi får lägga oss bakom.

Det är en alldeles plan väg må tilläggas och bilen kör fint vid vägkanten

i kanske 150 meter, tills vägen svänger och bilen kör rakt ner och lägger sig i diket.

Lite förbryllade får jag kliva ut och kolla om det var någon i bilen,

det var det inte, bilen har altså stått parkerad i ungefär en timme och sedan

bestämmt sig för att plötsligt börja rulla med ganska imponerande fart.

Min otursförföljda far sa "-Det var väldigt konstigt"

Varpå jag svarade "-Ja... fast det som är riktigt, riktigt konstigt är att det inte var

din bil det hände".

 

För övrigt har det snöat hela dagen i ett riktigt deprimerande tempo.

jag har varit på veckans sista boxningsträning och nu väntar jag på att

Tord & Daniel ska komma med film och thaimat....

.... OCH GIVETVIS HUNDRA KILO GODIS!

 

 

Såhär fina blåmärken kan man få efter träningen.

HAHA vad jag försöker se ut att lida på bilden! Jag ser ut som

att jag brutit ett ben eller blivit påkörd av en buss men det ända som har hänt

är att jag fått sex stycken futtiga blåmärken i märklig formation.